Förutom får som betar nedanför huset har det tillkomit fyra vackra svarta kvigor. Redan första dagen de släpptes på större yta lyckades de hoppa över staketet och försvinna ut i naturreservatet..... Inte precis lätta att få tag i då de inte var vana vid närkontakt av människor. Efter några dagar hittade tre av dem en flock med andra kor i närheten och klev helt sonika in i deras inhängnad och anslöt sig. Den fjärde lyckades man fånga in. Efter några dagar med koflocken skulle "våra" kvigor transporteras tillbaka. Bonden som hade de andra korna lånade vänligt ut en stabil ko med kalv att följa med för att vara med dem. Allt var frid och fröjd tills de idag fick för sig att vandra ut i vassen och passera två inhägnader allihopa! Vidare upp till vårt utsiktsberg för att vidga sina vyer. Efter en god stund och med många på gatan inblandade lyckades vi fösa dem tillbaka till en annan inhägnad. Skall bli spännande att se vad som händer nästa gång.... Tacka vet jag mina egna kor (på bilden), mammas gamla leksaker som snällt och lugnt står i fönstret och blickar ut :-)
Aldrig en lugn stund
4 veckor sedan
5 kommentarer:
Christina: What a neat capture of the cow statues.
Ja, kor tar man inte där man ställer dem!Här hos mig är vi alltid rädda för att grannens kor ska komma inrusande i trädgården och trampa ner allting.
Det var ena riktiga ena att busa. Jag har en liknande historia om får. Ha det bra//Britt
Hej!
Tack för besöket hos mig!
Vilka busiga kor ni har där hos er, hihi!
Jag o min syster har en rolig vana, vi vinkar till alla kor vi passerar..fast det är aldrig nån som vinkar tillbaka*fniss*
Ha en bra dag,
Kram Jenny
Lovely! Now you have found a soulmate in me: I do love cows, they represents all the nice and warm things that still existed in my childhood!
My grandmother had only five cows, but they were all treated as 'individuals', they had names, they were my friends. Nowadays they only exist to produce milk and meat; they are 'products', nameless and without character, just a piece of meat on the production line.... :(
Skicka en kommentar